Vad ska jag göra när jag inte kan behålla mat och vätska?

Kort svar: sök hjälp i tid

Om du är gravid och inte kan behålla någon vätska eller mat, är svaret entydigt: du måste söka medicinsk hjälp samma dag. Detta är särskilt kritiskt om du kräks upp en viktig medicin som din läkare har ordinerat, eller om du inte har kunnat inta vätska på flera timmar.

Illamående under graviditeten är mycket vanligt, men ihållande kräkningar är en annan situation. Vissa källor rekommenderar att man söker läkare om man inte kan behålla vätska på 24 timmar, men detta är inte en väntetid för dem som redan upplever symtom på uttorkning. Om ditt tillstånd förvärras, du känner dig svag eller din urinproduktion har minskat, sök omedelbart råd. Kom ihåg att detta inte är ditt fel och du behöver inte hantera denna situation ensam. Att söka hjälp i tid är det säkraste steget för både din och ditt barns hälsa.

Enkelt illamående och hyperemesis gravidarum: vad är skillnaden?

Illamående och kräkningar under graviditeten, ofta kallat "morgonillamående", kan inträffa när som helst på dygnet. Detta är vanligt hos de flesta gravida kvinnor och brukar försvinna runt vecka 16-20. Det finns inga bevis för att milda till måttliga graviditetsillamående skadar barnet; svåra och ihållande kräkningar bör dock bedömas separat.

I vissa fall utvecklas detta till en allvarligare form som kallas Hyperemesis Gravidarum (HG). Detta är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kan ses hos cirka 3 av 100 gravida kvinnor. Huvudskillnaden med HG är dess svårighetsgrad:

• Enkelt illamående: Är obehagligt men tillåter dig oftast att fortsätta med ditt dagliga liv och inta viss mat och vätska.
• Hyperemesis Gravidarum (HG): Är så svårt att det allvarligt kan begränsa dina dagliga aktiviteter och hindra dig från att äta och dricka normalt. Detta kan leda till uttorkning och näringsbrist.

Forskning visar att HG är en genetisk predisposition kopplad till höga nivåer av hormonet GDF-15, som utsöndras av moderkakan. Detta är inte ett psykologiskt problem eller ditt fel, utan ett verkligt fysiskt tillstånd.

Hur känner man igen uttorkning?

Uttorkning uppstår när din kropp inte får tillräckligt med vätska. Detta är en allvarlig risk vid svåra kräkningar. Var uppmärksam på följande symtom, eftersom de indikerar att din kropp akut behöver vätska:

• Urinens färg och mängd: Att din urin är mycket mörkgul eller brun. Att inte ha urinerat på mer än 8 timmar är en allvarlig signal.
• Muntorrhet och torr hud: En stark törstkänsla, torr mun och läppar.
• Allmän svaghet: Yrsel, svaghet eller svimningskänsla när du reser dig upp.
• Trötthet och sömnighet: Att känna sig extremt trött eller sömnig.

Om du upplever något av dessa symtom bör du omedelbart söka medicinsk hjälp. Uttorkning kan vara farligt för både din och ditt barns hälsa om det inte behandlas.

När ska man omedelbart söka läkare: Vänta inte!

Vissa symtom kräver omedelbar medicinsk intervention. I följande fall, kontakta din läkare, barnmorska eller den lokala akutmottagningen utan dröjsmål:

Ring omedelbart efter akutvård i följande fall:

• Svår buksmärta
• Kräkningar med blod
• Svår svaghet, yrsel eller svimning när du reser dig upp
• Förvirring eller medvetslöshet

I följande fall, kontakta omedelbart en läkare eller barnmorska:

• Om du inte kan behålla någon vätska eller mat (vänta inte 24 timmar i detta fall).
• Om du inte har urinerat på mer än 8 timmar eller om din urin är mycket mörk.
• Om du har hög feber.
• Om du snabbt går ner i vikt.
• Om illamående och kräkningar börjar efter graviditetsvecka 16 (detta kan bero på andra orsaker).

Kom ihåg att endast medicinsk personal kan göra en korrekt bedömning av ditt tillstånd. Tveka inte att söka råd om du är osäker.

Små steg du kan ta medan du väntar på hjälp

Medan du ordnar med att träffa en läkare kan du prova några metoder för att lindra ditt tillstånd något. Prova dessa endast om du kan behålla dem. Om du inte kan behålla någon vätska eller om ditt tillstånd förvärras, fördröj inte medicinsk hjälp för att prova dessa metoder.

• Drick lite och ofta: Istället för att dricka stora glas vatten, inta små klunkar vatten eller andra vätskor under dagen.
• Föredra kall mat: Lukten av varm mat kan öka ditt illamående. Kall eller rumstempererad mat kan vara lättare att inta.
• Välj enkel och lätt mat: Fettfri, kolhydratrik mat (torr rostat bröd, salta kex, ris, pasta) kan irritera din mage mindre.
• Undvik utlösande lukter: Identifiera vilka livsmedel eller dofter som ökar ditt illamående och undvik dem.
• Ingefära: Viss forskning visar att ingefära minskar illamående. Du kan prova ingefärste eller livsmedel, men rådfråga en apotekare innan du tar några ingefärstillskott under graviditeten.
• Orala rehydreringssalter (ORS): Dessa speciella lösningar, som säljs på apotek, kan hjälpa till att återställa förlorad vätska och elektrolyter. Följ alltid apotekarens instruktioner före användning.

Vad kan du förvänta dig vid en läkarundersökning?

När du söker läkare eller sjukhus kommer du att få en rad frågor och genomgå vissa undersökningar för att noggrant bedöma ditt tillstånd. Att vara förberedd på detta kan få dig att känna dig mer bekväm.

Din läkare kan fråga:

• Hur länge har dina symtom varat?
• Hur mycket vätska och mat kan du behålla?
• Har du provat några mediciner?
• Har du snabbt gått ner i vikt?
• Har du andra symtom som buksmärta eller smärta vid urinering?
• Har du haft detta tillstånd under tidigare graviditeter?

Undersökningar som kan utföras:

• Fysisk undersökning: Din temperatur, puls, andningsfrekvens och blodtryck kommer att mätas. Din vikt kommer att kontrolleras och tecken på uttorkning kommer att bedömas.
• Urinanalys: Till exempel för att kontrollera tecken på infektion. Ett ketonresultat eller en viss viktminskningsgräns krävs inte för att få hjälp.
• Blodanalys: För att kontrollera om dina elektrolyter, njur- och leverfunktioner är normala.
• Ultraljudsundersökning (UL): Om du ännu inte har gjort en UL kan det erbjudas för att bekräfta hur långt gången graviditeten är och för att kontrollera för tillstånd som tvillinggraviditet.

Behandlingsalternativ: En individuell strategi

Behandlingen av svårt illamående och kräkningar planeras individuellt för varje kvinna. Målet är i första hand att åtgärda uttorkning och kontrollera symtomen.

Behandling på sjukhus kan inkludera:

• Intravenösa vätskor (dropp): Om du inte kan dricka vätska kommer vätskor att ges via en ven i armen för att återställa din kropps vatten- och elektrolytbalans.
• Antiemetika (läkemedel mot illamående): Det finns olika läkemedel för att stoppa kräkningar. Om du inte kan svälja tabletter kan de ges som injektioner (sprutor) eller suppositorier. Läkaren förklarar fördelarna och riskerna, biverkningarna och administreringssättet för preparatet för dig.
• Vitaminer: Långvariga kräkningar kan leda till brist på vissa vitaminer, särskilt tiamin, som är vitamin B1. Detta vitamin kan ges via dropp.
• Förebyggande av blodproppar: Långvarig inaktivitet på sjukhus och uttorkning ökar risken för blodproppar (trombos). För att minska denna risk kan speciella elastiska strumpor eller blodförtunnande heparininjektioner ordineras.

Obehandlade svåra kräkningar utgör också en risk; därför är det mer fördelaktigt att uttrycka din oro över mediciner och diskutera en individuell nytta-riskplan.

Efter hemkomsten: Nästa steg

Efter att ha blivit utskriven från sjukhuset är det viktigt att fortsätta behandlingen och förhindra att symtomen återkommer. Din läkare kommer förmodligen att ordinera tabletter mot illamående att ta hemma.

• Ta dina mediciner regelbundet: Även om du mår bättre, fortsätt att ta de mediciner som din läkare har ordinerat. Kontakta din läkare för ett nytt recept innan dina mediciner tar slut.
• Om symtomen återkommer: Om kräkningarna återigen blir svåra och du inte kan behålla vätska eller medicin, kontakta vårdteamet samma dag för en ny bedömning. Öka inte dosen på egen hand och vänta inte tills situationen förvärras ytterligare innan du söker hjälp.
• Långtidsuppföljning: Om svårt illamående och kräkningar fortsätter efter vecka 20, kan din läkare föreslå ytterligare ultraljudsundersökningar för att övervaka ditt barns tillväxt under senare delar av graviditeten.

Även om detta är en svår period, vet att i de flesta fall förbättras eller försvinner symtomen helt efter att ditt barn har fötts.

Stöd från nära och kära och emotionell hälsa

Hyperemesis gravidarum är en mycket utmattande upplevelse, inte bara fysiskt utan också emotionellt. Detta tillstånd kan negativt påverka ditt humör, ditt arbete, ditt hemliv och dina sociala relationer. Det är normalt att känna sig isolerad eller skyldig, men du ska inte vara ensam med dessa känslor.

Hur kan dina nära och kära hjälpa till?

• Visa förståelse: Det är viktigt att de förstår att detta är ett verkligt medicinskt problem och att du inte "spelar svår".
• Praktisk hjälp: Att hjälpa till med hushållssysslor, matlagning (särskilt luktfri mat) eller att ta hand om andra barn kan avsevärt minska din börda.
• Undvik utlösande faktorer: Små förändringar som att inte laga starkt luktande mat hemma eller att inte använda starka parfymer kan göra stor skillnad.

Om du känner dig orolig, deprimerad eller överdrivet stressad, dela detta med din läkare eller barnmorska. De kan hjälpa dig att få det nödvändiga emotionella stödet. Kom ihåg att det är mycket viktigt att vara snäll mot dig själv under denna period.

Du kan använda Anacan-kalendern för att notera alla viktiga möten och datum relaterade till din graviditet.