Vad är utomkvedshavandeskap? Symtom och riskfaktorer

Beskedet om en graviditet borde vara en glädjefylld stund för varje kvinna. Men ibland kan de två strecken på graviditetstestet väcka oro i stället för glädje. Enligt medicinsk statistik slutar ungefär 1–2% av alla graviditeter i ett utomkvedshavandeskap (extrauterin graviditet).

Diagnosen kan låta skrämmande, men tidiga insatser räddar liv och bevarar dina möjligheter att bli mamma i framtiden. Hur skiljer man då ett utomkvedshavandeskap från en normal graviditet? Vilken smärta ska ses som en varningssignal? Låt oss gå igenom detta viktiga ämne tillsammans.

Vad är egentligen ett utomkvedshavandeskap?

Vid en normal graviditet färdas den befruktade äggcellen genom äggledaren, når livmodern och börjar utvecklas där.

Vid ett utomkvedshavandeskap når det befruktade ägget inte livmodern, utan fastnar någonstans på vägen – oftast i äggledaren (98%) – och fäster där. Därför kallas det ibland för en ”äggledargraviditet”. I mycket sällsynta fall kan graviditeten även sitta i en äggstock, bukhålan eller livmoderhalsen.

Den svåra sanningen: Tyvärr kan ett foster inte överleva och utvecklas utanför livmodern. När graviditetsvävnaden växer kan äggledaren brista och orsaka en inre blödning som är livshotande för mamman.

>

Dold fara: Hur känner du igen symtomen?

Det mest förvirrande med ett utomkvedshavandeskap är att det till en början ser ut precis som en normal graviditet. Mensen är sen, testet är positivt och du kan till och med må illa och ha ömma bröst.

Men mellan graviditetsvecka 4 och 10 kan följande varningssymtom uppstå:

1. Skarp smärta i magen eller bäckenet

Lättare kramper kan förekomma under en normal graviditet, men smärtan vid ett utomkvedshavandeskap är annorlunda:

• Oftast känns en skarp, huggande smärta på bara ena sidan av magen, till höger eller vänster.

• Smärtan kan komma och gå eller vara ihållande.

2. Onormal blödning från slidan

Blödningen skiljer sig från en vanlig mens.

• Den är ofta mindre riklig, brunaktig eller vattnig.

• Ibland misstas den för en sen mens, så att kvinnan inte inser att hon är gravid.

3. Smärta i axelspetsen (särskilt symtom)

Det kan låta mycket märkligt, men är ett av de allvarligaste tecknen på utomkvedshavandeskap. Om du får ont längst ut på axeln, där armen möter kroppen, när du ligger ner kan det tyda på att en inre blödning irriterar diafragman. Sök akut vård omedelbart.

4. Svaghet och yrsel

En inre blödning kan orsaka blodtrycksfall, blekhet och svimning.

Riskfaktorer: Varför händer det?

Alla kvinnor kan drabbas, men vissa faktorer ökar risken:

• Tidigare utomkvedshavandeskap: Om du har haft det tidigare är risken för att det händer igen något högre.

• Inflammatoriska sjukdomar och infektioner: Sexuellt överförbara infektioner som klamydia och gonorré kan orsaka inflammation och ärrbildning i äggledarna, vilket hindrar äggets förflyttning.

• Operation av äggledarna: Om du tidigare har opererat äggledarna.

• Rökning: Forskning visar att rökning minskar äggledarnas rörlighet.

• Provrörsbefruktning (IVF): Risken ökar något, även om det är sällsynt.

• Ålder: Risken är högre hos kvinnor över 35 år.

Diagnos och behandling

Om du misstänker ett utomkvedshavandeskap är det viktigt att agera snabbt. Läkaren använder två metoder för att bekräfta diagnosen:

• Blodprov (beta-hCG): Vid ett utomkvedshavandeskap stiger hCG-hormonet långsammare än under en normal graviditet eller varierar över tid.

• Ultraljudsundersökning (USG): Om testet är positivt men ingen graviditetssäck syns i livmodern undersöker läkaren äggledarna.

Behandlingsmetoder:

• Läkemedelsbehandling (metotrexat): Om graviditeten är mycket liten och äggledaren inte har brustit avslutas graviditeten med en särskild injektion, varefter kroppen tar hand om vävnaden. Det är det bästa sättet att bevara äggledaren.

• Operation (laparoskopi): Om fostret är stort eller det finns en inre blödning utförs en titthålsoperation genom små snitt. Beroende på situationen kan äggledaren bevaras eller behöva tas bort.

Kan jag bli mamma efter ett utomkvedshavandeskap?

Det här är den vanligaste och viktigaste frågan. Svaret är ja!

De allra flesta kvinnor får en normal och frisk graviditet och blir mammor efter ett utomkvedshavandeskap. Även om den ena äggledaren tas bort är möjligheten att bli gravid på naturlig väg fortsatt god, förutsatt att den andra är frisk.

Nästa gång du blir gravid följer läkaren dig helt enkelt noggrannare och planerar in ett tidigt ultraljud, omkring graviditetsvecka 6, för att kontrollera att graviditetssäcken har nått livmodern.

Ett utomkvedshavandeskap är en svår upplevelse, både fysiskt och känslomässigt. Ge dig själv tid att sörja och återhämta dig. Var alltid uppmärksam på kroppens signaler.

Kom ihåg att en tidig diagnos skyddar både din hälsa och dina framtida möjligheter att bli mamma. Om du planerar en graviditet eller redan är gravid kan du registrera dina symtom i Anacan-appen och omedelbart kontakta läkare om något verkar avvikande.